Tänkte att det kanske kunde vara kul med förlossningberättelse, då jag fortfarande kommer ihåg det rätt så färskt ;)

 

Dennis var beräknad att titta ut den 6/10. När den efterlängtande dagen kom så hade vi inte den turen! Däremot hade slemproppen gått dagen innan det, så vi visste att kunde ske när som helst, det är ju trots allt ett tecken :) Dagen gick till sitt slut, men inget. Dagen efter det, på söndagen, blev det lite blött i trosan och det luktade lite sött. Jag trodde inte då att det var något, trodde att de kanske bara var en lösare flytning av nått slag, så jag fortsatte utan att ens säga något. Måndagen kom, Elias gick till jobbet och jag hade satt alarmet på 7 då jag skulle upp med Benji till dagis.

 

När alarmet gick igång prick kl 7, gick jag upp med en gång då jag var kissinördig. Kände även då att jag hade lite mensvärkont. Gick ut på toaletten och rätt som det är så går vattnet! Blev nervös, samtidigt som jag blev glad. Ringde till Elias med en gång och berättade att vattnet gått .. "Oj, ska jag komma hem då?" blev hans svar, haha! Han var i alla fall hemma på 5 min så det gick fort! Sen fick jag ringa vidare till mamma eftersom hon också skulle med. Dock var vattnet gul-grönaktig och så såg det inte ut när vattnet gick med Benji. Så jag ringde till förlossningen och förklarade situationen (jag hade inga värkar heller). Dom misstänkte att Dennis hade bajsat i vattnet så dom ville att vi så snart som möjligt skulle åka in. Det blev att packa det sista, lämna Benji på dagis (mormor och morfar hämtade han senare på dagen) och sen bege oss. 

 

Väl där inne kollade dom vattnet och jodå, han hade bajsat i det och det är ju inte bra för bebis att ligga för länge i det då dom kan svälja bajset. Och jag hade fortfarande inte fått några värkar så dom pratade om igångsättning, men ville avvakta lite ifall mina egna skulle börja. Dom kontrollerade även hjärtljuden var 30 minut ungefär. Så för att försöka att mina egna värkar skulle komma igång tog vi oss en promenad ner till personalbutiken, fick handlat lite där som jag hade glömt att ta med mig. Sen gick vi upp igen och då var det dags för lunch. Så vi satt där i lugn och ro och åt mat .. Väldigt skönt och lugnt :) Hade inga direkta värkar, så när klockan var vid 1 efter lunch satte dom dropp på mig (igångsätning). Det gick väldigt sakta. Värkarna som kom gjorde inte speciellt ont och när dom började att kännas så kunde jag ändå lätt andas mig igenom dom. Dom fick komma och vri på droppet ett antal gånger. Och till slut började det känns, fy sjutton vad ont det gjorde! Klockan hade då hunnit bli halv 4 och då ville jag ha EDA (ryggmärgsbedövning), för det hjälpte så gott när jag skulle ha Benji. Hade då bara öppnat mig 4 cm, men det var ändå okej för en EDA. Så han kom och satte den runt kvart i 4 och det tar ju en liten stund plus att det skulle ta 10 min för den att verka. Och jag kommer ihåg att jag låg och tänkte "när hjälper den, när FASKIEN hjälper den", hade fortfarande lika ont! Helt plötsligt, i tankarna på när den där underbara EDA:n skulle hjälpa känner jag att jag måste bajsa .. "JAG MÅSTE BAJSA" skriker jag ut! Haha! Började trycka på som in i tusan .. Ja, då hade krystvärkarna börjat och jag var då öppen 10 cm :) Då var klockan halv 5. Nu jäklar kunde jag själv ta i lite och göra något som min kropp ville. TRYCKA! Jag tryckte och sög i mig lustgas .. Och på bara 20 min var han ute! Åh, så underbart! Välkommen älskade lille Dennis ♥ 3416 lätt och 50 cm kort ♥ 

 

Hela grejen är ju ett sånt fint minne. Första mötet med storebror, första mötet med oss .. Ja, allt det där! Så många känslor på samma gång ♥ Bara jag skriver detta nu, så blir jag alldeles tårögd! Man blir nog aldrig riktigt normal efter detta, hehe ;)