Nej, blogglusten har inte fallit sig in idag, som ni märkt! :) Men så kan det vara ibland! Nu känner jag i alla fall att jag behöver skriva av mig, så då gör jag det. 

 

Dagen idag har sett ut såhär! Upp 7 på morgon, eftersom Benji går på dagis måndag-onsdag och han börjar ju klockan 9, det är lika bra att stå upp i tid så man hinner med allt! Tog bilen till dagis, vi har en promenad på ca. 10 .. 5 om jag går ensam ;) Så vi brukar ALLTID gå annars. Men just idag regna det som bara den och va tvungen att att komma iväg till konsum så det fick bli bilen. Ner till konsum och handla det jag skulle ha. Hem och pilla och plocka lite. Ta hand om en kinkig Dennis. Helt plötsligt var klockan 2,så i med Dennis i vagnen för att hämta Benji på dagis. Hem igen för att börja med maten. Grönsakssoppa idag med nybakade tekakor. På bara 2 timmar hann jag laga soppa och baka bröd, så det blev perfekt tills Elias kom hem från jobbet. Emellan det, ta hand om en kinkig Dennis. Elias fick avlasta mig när han kom hem, men det hjälpte inte så mycket ändå. Sen åkte Elias till boxning så jag blev ensam. Mamma kom en liten stund och fick både soppa och nybakat bröd :) Så ensam var jag inte hela tiden! Runt halv 8 slockande Dennis och Benji la sig vid 8. Vad är det med Dennis? Heeela dagen lång har han varit kinkig och inte alls på humör! Han tar sig så fruktansvärt mycket på örat, men på BVC sa dom att det kan bero på förkylningen, att han kan få lock i öronen så jag skulle testa med näsdroppar. Tycker inte de hjälper något vidare? 

 

Hur har era barn varit när dom fått tänder? Har läst en del om att man kan bli kinkig, äta på saker hela tiden, dreggla och även ta sig vid örat (som just Dennis gör). Är det tänder på G? Vet att det inte var några problem med Benji när han fick tänder, förutom lite gnällig och dreggel. Men inget mer. Pust .. Det är ju så jobbigt när man inte vet vad det är! Jag vill ju hjälpa honom, för något är det som besvärar honom. 

 

Och det känns som att allt går ut på Benji. När jag sitter och matar så kan jag inte hjälpa honom om det är något, när Dennis skriker har jag svårt att lyssna på Benji när han vill säga nått. När barnen lägger sig om kvällarna och jag sitter här tyst för mig själv, kan jag upprepa dagen som varit och tänka "gjorde jag verkligen rätt när jag gjorde så? Eller skulle jag gjort på ett annorlunda sätt". Eller när något har gjort mig frustrerad och jag själv kommer på mig att jag kanske höjde rösten mot Benji, för ingenting. Åh, fy tusan vad jag kan känna mig så otillräcklig och rent ut sagt värdelös! Jag vill båda min barn de bästa hela tiden, men framför allt vill jag kunna lägga fokus på Benji, men de räcker inte till känns det som. 

 

Känner att detta inte var någon bra dag, så jag ska nog bara lägga mig i sängen och dra täcket över huvudet!